ja jag har sagt det många gånger förut och säger det igen.. JAG HINNER INTE RIKTIG MED BLOGGEN hehe =)
men nu är jag fucking ledig i 4 DAGAR!! WEHOOO.. tänker dock inte bara blogga hehe.. mycket tid åt plugg sen resten åt öl och vin hehe, och även djuren =)


promenad med Malte, Malin och Lilleman i ööh, förrgår. =)


Pissen ligger o sover mellan dynorna hehe


utsikt från mitt plugg place =)


jag och en omsorgstagare va ute på promenad.. och såg denna fina gamla båten..


i bilen mellan besök ikväll... härlig solnedgång



ja lite fina kort..

nu har jag precis kommit hem från jobbet, gjort delad tur. cyklat.. as gött.. gett hästarna och sitter med en öl och tittar Big Brother repris =) gött..


För 1 år sen Precis nu så hade mamma precis tappat medvetandet, hon var vaken fram till ca 20.00 den 22 april, för sista gången.. hon levde ett dygn till men inte var inte vaken.. syster kom ner för ett år sen kl 01.00 och jag kom upp vid 09.00 (den 23/4) sen satt vi och vakade vid henne säng till kl 20.10 den 23/4-2010. jag minns att jag och Hege ridit på kvällen den 22/4 och sjukhuset ringde mig vid 20-21 tiden och sa att mamma fått mer lugnande och smärtstillande (Vilket jag bett om, för jag ville inte att hon skulle ha ont eller ha ångest) och dom sa att hon blivit sämre. jag hade åkt hem från sjukhuset vid 18.00 tiden, jag tror det var den kvällen jag hade med mig nya beck upp. har för mig det. men njea, det var nog på onsdagen som vi såg den, och torsdagen satt jag nog mest där för mamma var inte vaken jätte mycket och Fredag gick hon bort. Jag ringde syrran som sen åkte upp på natten men jag valde att åka upp på morgonen så vi kunde byta av. men eftersom läget var som det var när jag kom upp så valde jannicke att stanna kvar för vi visste att det inte var jätte lång tid kvar. jag är glad att mamma "bara" låg ca 24 h så, det finns dom som ligger längre och det är ingen härlig syn.
Men det var ganska fridfullt... andningen var ganska obehaglig men hon var i stort sett helt lugn! och det är det ända som spelar roll!
jag kommer inte ihåg om jag ringde Martin eller Anna först men det var någon av dom två.. (min bror först givetvis) och jag vet inte vem av martin och anna som var mest ledsen, det var en hemsk kväll men samtidigt befriande! för vägen ledde bara åt ett håll och kl 20.10 slapp mamma cancern och ångest och oron.

Även om det känns bra idag så tänker jag på och saknar min mamma VARJE dag. det går inte en enda dag utan att jag tänker på henne. men det är bra, för jag vill inte glömma henne.


för att prata om något roligare.. imorgon och söndag är första helgen sen september som jag är ledig en helg!!!  FY FAN VA SKÖNT